Avlägsna all icke- berättigande av staten Israel och den judiska närvaron i landet.

  • Varje karta som visar dagens politiska gränser i regionen bör markera Israels territorium före 1967 med namnet “Israel”. Ett sådant territorium får inte vara utan namn och det bör definitivt inte kallas “Palestina”, eftersom det utgör en snedvridning av den nuvarande situationen.
  • Israel bör presenteras som en vanlig suverän stat i varje text som nämner regionen.
  • Varje hänvisning till en region, bosättning eller plats inom Israels gränser före 1967 får inte beskriva en sådan region, bosättning eller plats som ”palestinsk under ockupation.”
  • Varje diskussion i böckerna om de heliga platserna i landet bör hänvisa till de heliga judiska platserna tillsammans med de muslimska och kristna. Varje hänvisning till en plats som råkar vara helig för judar (som till exempel Västra muren i Jerusalem, Patriarkernas gravar i Hebron och Rachels grav i Betlehem) bör ange detta faktum.
  • Alla diskussioner om ämnen relaterade till befolknings- och demografifrågor i landet bör även inkludera antalet judar som bor där (nära 7 miljoner år 2019). Varje karta som visar städer i landet bör också inkludera de viktiga judiska städerna – med deras hebreiska namn (som Tel Aviv, Eilat, Ashdod, etc.).
  • Böckerna bör inte beskriva Israels territorium före 1967 som “ockuperat Palestina”, och inte heller använda omskrivningar som “landet 48”, “inre” eller “den gröna linjen” med hänvisning till detta territorium i stället för frasen “israelisk” territorium”.
  • Historiska dokument bör inte förfalskas, vilket har gjorts med brittiska mandatmynt och frimärken som återges i PA-skolböcker med den hebreiska inskriptionen raderad.

Avlägsna demonisering av Israel och judar.

  • Skolböcker ska inte innehålla delar som kraftigt demoniserar Israel / judar eller avhumaniserar dem. De bör beskriva presentationen av Israel och/eller judarna med egna rättigheter, intressen och positioner. Judar bör inte presenteras som fiender till islam, vilket ofta har gjorts.
  • Det är mycket önskvärt att lägga till i böckerna det fortfarande obefintliga materialet som handlar om Israel och judarna objektivt. (Till exempel delar som talar om den israeliska regeringens struktur, ekonomi, vetenskap och teknik, den hebreiska kulturen, judisk historia, etc.), vilket kan balansera det enorma anti-israeliska kritiska materialet som finns i böckerna.
  • Det är mycket viktigt att betona i böckerna att den judiska / israeliska individen, trots konflikten, också är en människa, inte som nu enbart att vara en motståndare som ”bör behandlas i enlighet därmed.”
  • Samtidigt som de hanterade konflikten, bör PA-skolböckerna som används vid UNRWA-skolorna även innehålla självkritik (dvs. avslag på förslag till en fredlig lösning av konflikten, massakern av obeväpnade judiska grannar, etc.

Förespråka fredlig lösning istället för våldsam kamp, ​​jihad och martyrdom.

  • De böcker som undervisas i UNRWA-skolorna bör betona, när man hanterar lösningen på konflikten, att fred med staten Israel är ett strategiskt val och att förhandlingar är det enda sättet att uppnå en lösning på konflikten.
  • Böckerna bör avstå från varje presentation av en väpnad eller våldsam kamp som ett sätt att lösa konflikten.
  • De traditionella islamiska idealen om Jihad och martyrdomen bör bara nämnas i historiska sammanhang och inte som en del av en framtida strävan inom konflikten.
  • Den territoriella kampen mot Israel bör begränsas till områdena på Västbanken och Gazaremsan enbart och inte inkludera ”Israels territorier före 1967.”
  • Alla diskussioner om vad som kallas “Nakbah” bör betona det faktum att Nakbah var ett direkt resultat av ett krig initierat av den palestinska sidan själv och inte av en judisk aggression, i motsats till vad som sägs idag i böckerna.
  • Inom detta sammanhang bör palestinska barn lära sig att erkänna sitt eget gemensamma ansvar för tidigare händelser och inte begränsa det till motståndaren ensam. Ett exempel: den så kallade “Separations Wall” som byggdes för att försvara den israeliska befolkningen mot självmordsbombningsattacker av palestinier.
  • Den så kallade “Rätten till återvändande” bör presenteras som ett krav som framställs från det palestinska partiet. När det gäller lösningen på det som kallas “Flyktingproblemet”, bör lösningen i sig presenteras inom ramen för förhandlingarna mellan de två parter och endast på grundval av ömsesidigt avtal.