Den aktuella efterforskningen handlar om cirka 115 kartor som förekommer i den senaste upplagan av skolböcker utgivna av den palestinska myndigheten 2020 och som används i UNRWA:s skolor. Dess källmaterial omfattade 125 böcker av årskurs 1-10 i ämnena arabiska, engelska, samhällskunskap (inklusive geografi och historia), islamisk utbildning, matematik, vetenskap och teknik.

 

Studierna syftar till att kontrollera hur detta presenteras – Israel/Palestina –, med tanke på den pågående konflikten mellan de två nationer som säger sig vara dess ägare. Grund hypotesen för denna forskning var att de två partierna ser detta land i sin helhet som sitt hemland, vilket bör uttryckas i de kartor som finns i deras respektive skolböcker. För att underbygga denna hypotes undersöktes också två israeliska läroböcker i geografi. De var officiellt licensierade av det israeliska utbildningsministeriet och utfärdades av Israeli Centre of Educational Technology (CET), som anses vara en central utgivare av skolböcker i Israel.

De israeliska läroböckerna finns kartor som presenterar landet som en enhet utan inre gränser under namnet “Israel” när dessa kartor inte var av politisk karaktär. Följande exempel är en karta med titeln “Mark i Israel”, som även inkluderar territorierna Judéen, Samarien och Gaza (liksom Golanhöjderna som ställdes under israelisk juridisk jurisdiktion 1981).

Karta nr 1 (Israel – Man and Space, Intermediate and High School grades (CET, 2007) s. 187)

Ett parallellt fenomen finns också på de palestinska kartorna. Följande är en karta med titeln “Physical Map of Palestine”:

Karta nr 2 (Samhällskunskap, årskurs 5, del 1 (2020) s. 17)

 

Andra kartor på Israel uttrycker det faktum att territorierna Judéen och Samarien inte har annekterats av Israel (förutom östra Jerusalem) och Gazaremsan har blivit ett territorium utan någon som helst israelisk närvaro där sedan 2005. Dessa är mestadels kartor som bär en administrativ karaktär eftersom de utesluter dessa områden från Israels territorium med hjälp av uttrycket “[en region utan] data”. Följande är en karta med titeln “Befolkningstäthet i Israel enligt underdistrikt”:

Karta nr 3 (Utforska ett land – geografi för årskurs 6 [i] statliga och statliga religiösa [skolor] (CET, 2015) s. 69

 

Bland de palestinska kartorna som används i UNRWA:s skolor finns det å andra sidan bara ett fåtal kartor som visar konturerna av dessa områden. I följande exempel säger kartan inte specifikt vad som finns bortom dem:

Karta nr 4 (National and Life Education, årskurs 2, del 1 (2019) s. 62)

En annan karta behandlar den israeliska Negev-regionen som en del av Palestina bortom konturerna av Judéen, Samaria och Gaza:

 

“1. De fysiska egenskaperna i Palestina varierar – slätter, berg, dalar och öknar. Ytan av Negevöknen uppskattas till ungefär hälften av Palestinas yta. Det är möjligt att presentera det med bråkdelen…”

Karta nr 5 (Matematik, årskurs 3, del 1 (2020) s. 82)

En tredje karta med titeln “Palestina efter kriget 1948” säger specifikt i sin legend vad som är området bortom dessa områden:

“[Orange] arabiska territorier [lila] territorier som tagits över av sionisterna efter kriget”

Karta nr 6 (Geography and Modern and Contemporary History of Palestine, årsk 10, del 2 (2020) s. 8)

 

Och tillbaka till de israeliska kartorna. Den nuvarande politiska verkligheten beskrivs där som den är, med den palestinska myndighetens territorier betecknade som område A, och ibland även dess B-territorier, visas tydligt. Det bör dock noteras att PA inte är ett suveränt politiskt organ – även om det har erkänts av FN som en icke-medlem observatörsstat. Enligt Osloöverenskommelserna, genom vilka PA bildades och som fortfarande är i kraft, är det ett självständigt administrativt organ under den israeliska försvarsstyrkans överhöghet, som i sin tur lyder under den israeliska regeringens jurisdiktion. Följande är två israeliska kartor. Den första visar områdena A (färgad mörkbrun), och den andra visar områdena A (mörkbrun) och B (ljusbrun):

Karta nr 7 (Israel – Människan och rymden, mellan- och gymnasiebetyg (CET, 2007) s. 9)

Karta nr 8 (Utforska ett land – geografi för årskurs 6 [i] statliga och statliga religiösa [skolor] (CET, 2015) s. 10)

I total kontrast till dessa israeliska kartor (liksom många andra i böcker som undersökts till denna forskning), finns det inte ens en karta i hela korpusen av kartor som används i UNRWA:s skolor idag som visar staten Israel. Även på tydligt politiska kartor visas hela landet endast under namnet “Palestina”. Således raderas Israel, en erkänd suverän stat som har varit medlem i FN-organisationen sedan 1949, från kartorna som används av UNRWA, ett officiellt FN-organ!

Den första kartan bland de i följande exempel, med titeln “Karta över Palestina och Levanten”, presenterar de fyra staterna i Levantregionen under namnen: Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina:

Karta nr 9 (Geography and Modern and Contemporary History of Palestine, årskurs 10, del 1 (2020) s. 8)

Det andra exemplet är hämtat från en engelsk lärobok. Kartan, utan titel, visar regionens delstater med deras namn utan ytterligare detaljer. Även här ersätter Palestina Israel:

Karta nr 10 (engelska för Palestina, årskurs 6, del 1 (2019) s. 55)

 

En annan karta, med titeln “Map of Palestine”, ger namnen på grannstaterna:

Karta nr 11 (Samhällskunskap, årskurs 6, del 1 (2020) s. 9)

 

Den uteslutande palestinska karaktären av landet som helhet betonas i följande exempel. En karta med titeln “Map of the Arab Homeland” visar arabstaterna med deras namn. Namnet “Palestina” visas bredvid landet i sin helhet (färgat i rött) med den palestinska flaggan ovanför:

Karta nr 12 (Nationell och social fostran, årskurs 4, del 1 (2020) s. 8)

 

Denna karta visas i läroboken inom ramen för lektion 2 med titeln: “Palestina är arabiskt och muslimskt”:

 

Det exklusiva palestinska ägandet av landet betonas i en övning där eleven uppmanas att färglägga landets karta med färgerna på den palestinska flaggan:

“Den andra lektionen: Jag ritar mitt land

Förberedande aktivitet: Mitt lands form

Jag kommer att färga mitt hemlands karta med färgerna på den palestinska flaggan.”

Karta nr 13 (National and Life Education, årskurs 2, del 1 (2019) s. 8)

Och ett annat exempel. Inskriptionen bredvid den säger: “Tillsammans ska vi skydda hemlandet”:

Karta nr 14 (islamisk utbildning, årskurs 2, del 1 (2020) s. 42)

Palestinas exklusiva utseende på landets karta syns också i en produkt som säljs till turister som visar landets karta färgad med den palestinska flaggans färger, tillsammans med namnet “Palestina” på arabiska och engelska. Följande är ett exempel som ges i en annan lärobok:

Karta nr 15 (Samhällskunskap, årskurs 5, del 2 (2020) s. 57)

Om Israels territorium före 1967 är ett ockuperat område, som anges på karta nr 6, bör det befrias. Kampen för detta mål antyds i följande illustration som presenterar kartan över hela landet mot bakgrund av Al-Aqsa-moskén och ett beslöjat ansikte av vad som kan betraktas som en medlem av en terroristorganisation, under titeln “Palestina är nationens hjärta”:

Karta nr 16 (arabiska språket, årskurs 7, del 1 (2020) s. 13)

I detta sammanhang anses städer inom Israels territorium före 1967 där araber bor, eller brukade bo, vara palestinska städer – även om majoriteten av befolkningen där är judar:

“6. Jag kommer att ange följande palestinska städer på en tyst karta över Palestina:

Acre, Haifa, Gaza, Jeriko, Jerusalem, Nablus, Safed, Beer Sheba, Hebron, Rafah.” Det bör noteras att de fetstilta namnen är städer i Israel före 1967 (inklusive västra Jerusalem) och deras befolkning är till största delen judar.

Karta nr 17 (Samhällskunskap, årskurs 5, del 2 (2020) s. 39)

Nästa exempel, med titeln “Palestinska städer”:

“Aktivitet 3: Vi kommer att titta på kartan nedan och kommer sedan att utföra följande [krav]:

Vi kommer att ge exempel på palestinska städer:

-På kusten

-I inlandets bergen

-Städer i Jordandalen

-Städer belägna i ökenregionen”

 

På kartan, med titeln “Map of Palestine” visas följande städer: Acre, Safed, Haifa, Tiberias, Nasaret, Jaffa, Beer Sheba – alla är israeliska städer före 1967, samt Nablus, Ramallah, Jerusalem (varav den västra del var israelisk före 1967), Betlehem, Hebron, Gaza och Rafah.

Karta nr 18 (Samhällskunskap, årskurs 5, del 2 (2020) s. 36)

Förutom att ignorera existensen av Israel som en suverän stat, efter att ha presenterat hela sitt territorium som ockuperat – med den underförstådda föreställningen att det borde befrias, finns det totalt icke-erkännande i kartorna som används i UNRWA-skolan för judarna som bor i detta landet och som idag omfattar cirka sju miljoner människor. Detta icke-erkännande uttrycks av den totala frånvaron från kartan över städer som skapats av judar i modern tid, främst Tel Aviv. Budskapet är tydligt: ​​judar är främmande för Palestina och de har ingen legitim plats där. Följande är ett exempel av många:

Städerna som visas på kartan – Safed, Tiberias, Nasaret, Acre, Beisan (dagens Beit She’an), Umm al-Fahm (förklarar officiellt som en stad under israeliskt styre), Jenin, Tubas , Tulkarm, Nablus, Qalqilyah, Jaffa, Lydda, Ramleh, Ramallah, Jeriko, Jerusalem, Betlehem, Hebron, Gaza, Beer Sheba. De saknade städerna: Tel Aviv, Holon, Bat Yam, Ramat Gan, Beney Berak, Petah Tikvah, Herzliya, Netanya, Hadera, Afula, Övre Nasaret (nyligen omdöpt till Nof Hagalil), Kiryat Shmona, Kiryat Gat, Beit Shemesh, Dimona, Ofakim , Shderot, Netivot, Karmiel, The Krayot nära Haifa och många andra.

Karta nr 19 (National and Life Education, årskurs 2, del 2 (2019) s. 58)

 

Och ett annat exempel: städerna vars namn anges på kartan – Akko, Safed, Haifa, Nasaret, Nablus, Ramallah, Jaffa, Asqakan (dagens Ashkelon), Jeriko, Jerusalem, Betlehem, Hebron, Beer Sheba, Gaza, Rafah

Karta nr 20 (Samhällskunskap, årskurs 5, del 1 (2020) s. 55)

Se även kartorna nr 6, 11, 18 och det finns många fler.

 

Två undantag är städer etablerade av judar som förekommer på kartan under de arabiska namnen på de ödsliga platser där de senare byggdes: Eilat (Umm al-Rashrash) – flera gånger (se kartorna nr 11, 18 ovan) och Hadera (Al) -Khudaira) – en gång (Matematik, årskurs 4, del 1 (2020) s. 86).

Israeliska kartor däremot visar vanligtvis centrala städer som Nablus, Hebron och Gaza i områdena Judéen, Samaria och Gazaremsan (och se kartorna nr 1, 3, 7, 8 ovan).

Att dölja den judiska närvaron i landet i skolböcker som används av UNRWA kommer också till uttryck i det historiska sammanhanget. Följande är en text som åtföljer kartan över detta land och dess omgivningar i en engelsk lärobok. Texten, med titeln “Om Palestina”, avstår från att nämna landets judiska förflutna:

Karta nr 21 (engelska för Palestina, årskurs 10, del 2 (2017) s. 4)

Sammanfattningsvis ger en enkel jämförelse mellan kartorna i UNRWA:s skolböcker och deras israeliska motsvarigheter oss en slutsats:

De israeliska kartorna speglar den existerande verkligheten, medan de palestinska kartorna som används av UNRWA uttrycker den palestinska visionen där inte Israel existerar, hela landet är under palestinsk suveränitet, de sju miljoner judar som bor i Israel ”försvinner” – med sina städer och sin gamla historia där, och sättet att förverkliga denna vision är genom kamp. Den kampen nämns uttryckligen i texter som granskats i tidigare forskningsstudier och antyds även här (se karta nr 16 ovan).

 

Det finns inget sätt att rättfärdiga användningen av dessa kartor av ett FN-organ som har åtagit sig principerna att respektera suveräniteten för varje medlemsstat i FN-organisationen – inklusive staten Israel, total neutralitet gentemot parterna till konflikten och lösningen av den konflikten fredligt enligt FN:s resolutioner. UNRWA:s användning av dessa kartor visar på en grov bristande respekt för dessa tre principer och givarstaterna bör agera kraftfullt för att ändra denna dystra situation.

RELATED ARTICLESMORE FROM AUTHOR